Översikt

ÖVERSIKT ÖVER MEGAPOINT 750 750 VDC SWITCHENHETER FÖR SPÅRVÄXLAR, 12, 50 OCH 80 AMPERE

Några praktiska detaljer

Inga siffror har hittats för de brus- (störnings)nivåer som kan väntas hos effektkällan.
Följande antaganden gjordes:

  1. Högspänningsspikar (eventuellt på några kilovolt i endera riktningen) är att vänta.
  2. Metallerna i matartransformatorer och motorer har konventionell transformatorstandard. Stighastighe-terna blir de motsvarande.
  3. Varaktiga (längre än några millisekunder) spännings-transienter blir på mindre än 1 kilovolt.

Genomförande

Det är viktigt att använda väl beprövade komponenter. En IGBT på nominellt 33A kontinuerlig ström och 1200V jämn spänning tillhör standardutrustningen. Två parallellkopp-lade sådana gör att vi kan styra 50A med en spänningskälla på 750V och viss säkerhetsmarginal.

En viss induktans krävs mellan switchanordningen och strömförsörjningen för att minska oönskad energiöverföring i båda riktningarna. Utan siffror framför oss fick vår kalkyl bli en beräkning av vad vi rimligtvis skulle kunna åstadkomma.

Man kom snart på att en induktor på 50A var raka mot-satsen till smidig. Att dela upp den på två gjorde den mycket behändigare och förde för övrigt med sig en mycket liten resistans som skulle säkerställa strömdelning mellan switcharna.

Induktans valdes slutligen på följande basis: den skulle ge som resultat den största enhet som lätt kunde hanteras av en person! Induktorkärnorna hade kunnat göras av högvärdig metall, men eftersom inga snabba förlopp väntas så sparade man in stora kostnader genom att använda standardmaterial.

Svänghjulsdioder lades till och motriktade dioder för att klara backspänningsspikar. Sådana spikar får kort varaktighet, åtminstone i det enskilda fallet, och strömmen begränsas av värmeelementets resistans.

Drosslar (R/C-nät) kopplades också in för att minska dVdT i brytögonblicket.

Slutanmärkning

Åtgärderna för att absorbera transient energi (båda rikt-ningarna) har man funderat mycket över, något som är helt normalt för alla projekt i denna fas. De beräkningar som gjorts anses vara realistiska, men bara prov under verkliga förhållanden kan bekräfta att så är fallet.
Att öka förmågan att absorbera transient energi är inte något problem – det är en kostnad.